Det artificiella rummet
AI är inte bara en teknik. Den är ett medium. Och som alla medier förändrar den villkoren för hur vi upplever världen; inte bara innehållet vi ser. Det tryckta ordet gjorde vårt tänkande linjärt och sekventiellt. Tv:n gjorde oss till betraktare av samtidens teater. AI däremot vänder på relationen mellan människa och maskin. Plötsligt är det inte vi som enbart skriver till maskinen, utan maskinen som svarar, samtalar och imiterar oss. AI är en förlängning av vårt kollektiva "medvetande" [ej att förväxlas med att vara vid medvetande dock], destillerad i statistikens språk. Den låter oss tala med summan av tidigare röster. Men den är också en spegel, där vi ser våra egna begär, rädslor och myter som i en reflektion, ofta förstärkta. Frågan är inte vad AI kan göra, utan vad den gör med oss. Hur den formar våra sätt att se på kunskap, arbete och skapande. Varje nytt medium omformar människan själv. AI gör oss till redaktörer av verkligheten snarare än producenter. AI är inte ...