Att ignorera AI-verktyg är inte att värna en tradition – utan att slösa med pengar

För 20 år sedan, när jag arbetade som tjänsteman i Landskrona kommun, fanns en hög chef som konsekvent vägrade använda dator. Han höll fast vid sitt sätt att arbeta, trots att resten av organisationen successivt digitaliserades. I stället för att skriva sina texter direkt på datorn valde han att skriva allt för hand, ord för ord, sida efter sida. När han var färdig lämnade han över sina papper till sin sekreterare, vars arbetsuppgift blev att mata in texten i ett digitalt dokument.

På den tiden var det sällsynt att chefer hade sekreterare som hanterade deras korrespondens och dokument, så det var uppenbart att hans motstånd mot datorn inte handlade om något annat än en personlig ovilja att förändra sitt arbetssätt. Många ifrågasatte detta resursslöseri, men eftersom han var en högt uppsatt chef var det ingen som på allvar krävde att han skulle ändra sig. Så det fortsatte, år efter år.

Idag, när vi lever i en värld där digitalisering är en självklarhet, kan detta beteende kännas nästan komiskt. Vi har vant oss vid att datorer är en förutsättning för i princip allt kontorsarbete, och det vore otänkbart att låta en sekreterare lägga timmar på att digitalisera en text som lika gärna hade kunnat skrivas direkt på skärmen.

En modern variant av samma ineffektivitet

Men trots att datorer är självklara i arbetslivet ser vi fortfarande en modern variant av samma fenomen. Idag handlar det inte om att vägra använda datorer, utan om att vägra använda den nya generationen av digitala verktyg – AI-drivna assistenter som kan effektivisera vårt arbete ännu mer.

Tjänstemän, konsulter och beslutsfattare sitter fortfarande och skriver sina texter manuellt – om än i ordbehandlare (tack och lov!) – trots att verktyg som ChatGPT, Copilot och Claude kan göra jobbet snabbare, mer effektivt och med högre kvalitet.

Det är ett beteende som vid en första anblick kanske inte verkar så problematiskt. "Vad gör det för skillnad om jag skriver min egen text?" kanske någon tänker. "Det har fungerat hittills, varför skulle jag ändra på det?"

Men den som avstår från AI-assisterad textgenerering gör i praktiken samma misstag som chefen i Landskrona. Skillnaden är att det idag inte handlar om att digitalisera handskrivna dokument, utan om att effektivisera själva tankearbetet.

AI-verktyg kan hjälpa oss att snabbt generera textutkast, strukturera komplexa idéer och finslipa budskap. De kan fungera som sparringpartners i skrivprocessen och ge förslag på formuleringar som vi själva kanske inte hade kommit på. Ändå väljer många att ignorera denna möjlighet och fortsätter att arbeta på samma sätt som de alltid har gjort – trots att det innebär mer arbete och tar längre tid.

Det är dags att arbeta smartare

Att ignorera AI-verktyg handlar alltså inte om att värna traditioner eller om att bevara något "genuint" i arbetsprocessen. Det handlar snarare om att blunda för möjligheten att arbeta smartare.

Ingen ifrågasätter idag att vi använder datorer, e-post och ordbehandlingsprogram för att underlätta vårt arbete. Vi har för länge sedan accepterat att vi inte längre behöver skriva brev för hand eller använda fax för att skicka dokument. Men när det kommer till AI-assisterad textproduktion verkar det fortfarande finnas ett psykologiskt motstånd.

Kanske beror det på en rädsla för att AI ska ersätta mänskliga skribenter? Kanske är det en ovilja att lära sig nya verktyg? Eller kanske är det bara en fråga om vana – att vi fortsätter att arbeta som vi alltid har gjort, eftersom vi inte ser den direkta vinsten med att ändra på det?

Men i en tid där offentlig förvaltning och företag ständigt behöver göra mer med mindre resurser, är det svårt att motivera ineffektivitet. Att låta människor lägga onödigt många timmar på arbetsuppgifter som AI kan hantera på sekunder är inte bara otidsenligt – det är ett slöseri med både tid och pengar.

Och i det offentliga är det dessutom skattebetalarnas pengar.

Den tekniska utvecklingen går inte bakåt. De som vägrar att anpassa sig till nya digitala verktyg riskerar att hamna på efterkälken, precis som de chefer som en gång i tiden vägrade att använda datorer.

Frågan är: Hur länge kan vi egentligen fortsätta ignorera AI innan det blir direkt oansvarigt?


//Lena och Dennis
www.aistrateg.se

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Process för att introducera AI-lösningar i en organisation

Dra en röd linje för informationssäkerhet vid användning av generativ AI

Skapa data av din verksamhet, så att du kan skapa verksamhet av din data