Inlägg

Ett märkligt skådespel: – När värdeFULLT blir värdeLÖST

Det pågår ett märkligt skådespel i vår samtid. Samtidigt som artificiell intelligens beskrivs som omvälvande, fortsätter vi att organisera utbildning, arbete och kompetens kring färdigheter som bygger på ett antagande som inte längre stämmer. Att uttrycksform fortfarande är flaskhalsen. Den är inte det längre. Vi fortsätter att träna människor i att skriva, läsa, sammanfatta, presentera, dokumentera och analysera, trots att dessa aktiviteter i praktiken redan kan utföras automatiskt, i rätt kvalitet, i rätt form, på begäran. Detta är inte en gradvis förändring. Det är ett trendbrott i hur värde skapas. När uttrycksform inte längre är en bristvara upphör den att bära ekonomiskt värde I hundratals år har mänskligt kunnande varit bundet till uttrycksform. Den som kunde skriva hade inflytande. Den som kunde läsa hade tillgång. Den som kunde formulera sig blev relevant. Detta skapade ett stabilt samband mellan färdighet och marknadsvärde. Generativ AI bryter detta samband fullständigt. När ...

Omdömet som sista utpost

Människan är biologiskt kalibrerad för det förutsägbara. Vår intuition har under årtusenden slipats för att förstå linjära skeenden; att skörden följer sådden eller att en dags arbete resulterar i en dags synlig produktion. Men vi har nu klivit in i en era där denna intuition inte bara sviker oss, utan direkt motverkar vår förmåga att förstå samtiden. Vi befinner oss i den stora accelerations-vågen, där artificiell intelligens har lämnat laboratorierna och blivit en integrerad del av vårt kognitiva ekosystem. Det handlar inte längre om tekniska framsteg i periferin, utan om en fundamental omförhandling av vad det innebär att arbeta, skapa och tänka. Den kognitiva devalveringen Under det senaste seklet har vi vant oss vid att maskiner ersätter muskelkraft. Det var en omställning som var smärtsam men logisk; människan behöll monopolet på tanken, strategin och det kreativa uttrycket. Det vi nu bevittnar är något betydligt mer genomgripande: automatiseringen av det intellektuella hantverke...

Jo, det är ett skifte; ett gigantisk skifte

Vad AI egentligen betyder för ledarskap och HR När nya AI-system lanseras pratas det ofta om teknik, modeller och prestanda. Men den verkliga förändringen handlar inte om datorer. Den handlar om arbete, ansvar och hur organisationer leds. AI har gått från att vara ett stöd till att bli en faktisk medarbetare. Inte i juridisk mening, men i praktisk. Den kan analysera, skriva, planera, sammanställa och dra slutsatser i en takt som tidigare krävde hela team. För ledare och HR innebär detta ett grundläggande skifte. Frågan är inte längre om tekniken fungerar, utan vad den gör med roller, kompetenser och sättet vi organiserar arbete på. När kunskapsarbete förändras i grunden Många jobb som i dag uppfattas som kvalificerade bygger på analys, struktur och beslutsunderlag. Det kan handla om att ta fram rapporter, göra kalkyler, formulera strategier eller sammanställa beslutsmaterial. Det som är nytt är att AI nu kan utföra stora delar av detta arbete självständigt. Det betyder inte att ...

Sluta jaga tiden; rikta uppmärksamheten rätt

Alla människor har lika mycket tid. Ändå finns det de som gång på gång åstadkommer mer, med högre kvalitet och utan att förbruka sig själva. Skillnaden sitter sällan i kalendern och nästan aldrig i fler knep. Den sitter i vad man väljer att ge sin uppmärksamhet. Generativ AI har gjort detta tydligare än någonsin. När text, bilder, kod och analys kan skapas på sekunder blir tid plötsligt en allt sämre förklaringsmodell. Det är inte längre bristen på timmar som begränsar oss, utan bristen på omdöme, riktning och fokus. De mest effektiva ledarna försöker inte pressa in mer i veckan, trots att AI nu gör det möjligt. De gör färre saker, men med större närvaro och tydligare ansvar. De använder AI för att förstärka sitt arbete, inte för att fylla varje tomrum. De låter inte tekniken dra dem i alla riktningar. De väljer fokus. Många råd om produktivitet har snabbt anpassats till AI. Automatisera detta. Effektivisera det där. Det kan vara kraftfullt, men ofta missar även dessa råd kärnfrågan: v...

När tillväxt inte längre behöver fler människor

Det fanns en tid då framtiden var ganska enkel att föreställa sig.  Fler människor innebar fler arbetande händer, fler hjärnor som tänkte nya tankar, fler idéer som kunde blir uppfinningar och företag. Tillväxtkurvan lutade uppåt, men långsamt. Det var så vi lärde oss att ekonomier fungerar. Nu är vi på väg in i något som inte riktigt följer den berättelsen. Det är som om någon tagit det gamla sambandet fler människor ger fler idéer och klippt av tråden. Den nya idélådan kräver inga födslar. Endast mer beräkning. Den gamla logiken: människor in, idéer ut Om man drar ut mänsklighetens ekonomi på en graf ser det först ut som en lång, platt linje. I århundraden hände nästan ingenting. Sedan, för några hundra år sedan, börjar kurvan böja av uppåt. Industrialiseringen. Vi blev fler. Vi började leva längre. Fler barn överlevde. Varje extra liv var en potentiell bärare av nästa idé, nästa metod, nästa förbättring. Det var inte särskilt snabbt. Men det fanns ett ungefärligt samband....

Fem teknologitrender som formar 2026 (och en man inte förväntar sig)

Förändring börjar sällan med ett brak. Den smyger sig in. I början märks den bara som en ny vana. Datorn förstår vad du menar innan du hinner formulera dig. Telefonen föreslår det du tänkte skriva. Vi vänjer oss snabbt vid det som nyss verkade otänkbart. Samtidigt håller något djupare på att ske. Tekniken håller på att bli en deltagare i våra liv. Inte ett redskap, utan en medskapare av våra beslut, vårt arbete och våra tankar. På Aistrateg Malmö AB följer vi utvecklingen på nära håll. Här beskriver vi fem trender som var och en förändrar samspelet mellan människa och teknik. Tillsammans tecknar de konturerna av en ny sorts intelligens i samhällets inre struktur. 1. Från assistent till delegat De första åren med generativ AI lärde oss att ställa frågor. Nästa steg är att formulera uppdrag. Autonoma AI-agenter tar nu över hela arbetskedjor. De planerar, genomför och redovisar resultat, ofta snabbare än en människa hinner kontrollera processen. Verktyg som Devin från Cognition Labs...

Framtidens kompetenser: – Vad ska våra barn lära sig?

Vi går in i en tid där maskiner skriver, räknar och ritar snabbare än vi hinner tänka färdigt. Den gamla skolans löfte var enkelt: lär dig det som står i boken, så klarar du dig. I dag räcker varken boken eller minnet. Frågan är inte vad barnen ska kunna upprepa, utan vad de ska kunna urskilja, välja och ta ansvar för, i en värld där allt redan ligger framför dem. Kanske är den verkliga framtidskompetensen inte att producera mer, utan att reducera klokare. Att rensa bruset, se mönstren och skilja det möjliga från det viktiga. Maskinen kan skapa tusen versioner. Människan måste välja vilken som är värd ett liv. Att leda, inte bara använda Framtidens barn ska inte bli små programmerare. De ska bli regissörer. Regissören skriver sällan manuset själv men håller ihop helheten. Hon bestämmer vad som hör hemma på scenen och vad som får stanna som utkast. Samma gäller när vi samarbetar med intelligenta system. Maskinen föreslår, vi väljer. Maskinen förenklar, vi fördjupar. Maskinen räknar, ...